Nattträning

Klockan är 00.12. Min kvällmat står i micron, varma mackor med ost och skinka. På diskbänken står Killis mat och väntar på att gona till sig. Jag dricker te med mjölk och känner mig glad. Glad men trött. Och hungrig. Jag är ofta dessa tre saker nu om dagarna. Glad, trött och hungrig.

varit och tränat idag med. Sivan fick offra sig igen, eller snarare det stora privilegium att åka med och Mulle.
Åkte och tränade med de två jag för tillfället kände mig mest osäker med.

Nettan var här idag och hjälpte mig med unghästar och andra svåra saker. Som lastning. Vilket visade sig vara svårare än planerat och jag var rädd att Nettan skulle bli översprungen eller nått. Hon är ju inte så stor. Dessutom hade hon träbottnar på fötterna, vilket måste vara det optimala när det kommer till hästar.. Sivan slet sig naturligtvis innan vi lyckades få in de i transporten. Fan också. Jag som skrytit med Sivan och mig själv att hon blivit så mycket bättre. Fail.

18.30 kom jag iväg, en halvtimme senare än planerat. Klockan 20 skulle träningen börja och jag var lite sen, kom 20.10 och missade gruppen och fick ta nästa. Började med Sivan. Dagens övning var en fortsättning på förra veckan, runda fina språng, komma rätt på hinder utan att korrigera allt för mycket. Sivan visade sig från en någotsånär bra sida. Var betydligt lugnare än sist, men blir spänd och tappar galoppen då. men, vi jobbar på det. Vi råkade landa mitt i ett hinder en gång, men sen gorde vi inte om det åtminstone. Och första gången råkade det bli två där det skulle bli tre. Mitt fel. Räta upp mig snabbare. Hoppa inte för högt själv. Blicken. Rakrikta tidigare. Allt det där som jag säger till alla andra hela tiden.

Mulle var fin från början. Inte riktigt igång först, går lite bakom och lite framför handen, men sen så. Och jag red han bra. Ovanligt bra. Inte alls med obeslutsamhet eller blundningsmetoden. Lugnt och stabilt, in till hinderna, hoppa lyror och landa i balans och rida lugnt vidare. Björn riktigt nöjd. Jag med. Säkerligen Mulle också.

22.00 hade vi hoppat färdigt, lasta och iväg som ett jehu. Hemåt. Fy fan vad trött jag var i slutet.
På radion varnade de för blixthalka, jag blev nojig och körde sakta där det såg ut att kunna vara halt.
På ditvägen kan man prata i telefon med alla människor och tiden går rätt snabbt. Men 22.15-23.45 är det inte så många som är vakna och sugna på att prata. Det blir istället till att lyssna på musik, sjunga med så man får ont i öronen, knapra läkerol och hissa ner rutorna. Äntligen hemma. Av med saker, tända i stallarna, lasta av. Började med Mulle och släppte in honom själv i stallet. Fina Mulle promerade sakta genom hela stallet, stannade vid äppelpåsen tog ett äppel och promenerad in i sin box. Sivan lite vildare, men in kom jag med henne också. Fodra. Sket i att ta skiten i släpen och in till Killi och maud.

Ändå bra kväll. Jag tycker om att träna.