Flyttdags och Sivan löshoppar

Jag ska flytta. Ja, det är redan bestämt. Jag har ägnat kvällen åt att lägga ut annonser på alla möbler. De som blir sålt blir sålt, resten sållar jag bort hälften till tippen och andra halvan får jag stuva in hos päronen i Starrarp.

Misskött trädgård.. 

Har länge väl egentligen tänkt att jag har råd att bo här. Hyran är inte så dyr med tanke på att huset är helt nybyggt och ca 160m2, men dyrt om man är själv, egen hästföretagare och utan en sponsorpappa. Såå, egentligen gjorde väl hyresvärdarna mig en tjänst när de i onsdags morse ringde och sa att de gärna ville träffa mig, vi bestämde att senare på kvällen blev bra. Gick och hade ont i magen hela dagen, åkte hem tidigare och städade överallt, så det åtminstoe ser ut som att jag är skötsam.
Han gick rakt in, utan att knacka, irriterad blev jag och låtsades inte höra när Killi hotade honom till livet i hallen så att han inte vågade mer än att stå tryckt på dörren och vänta tills fick lite medkänsla och kallade på Killi. Ett nytt kontrakt sa han, dvs sköta trädgård + gård och höjd hyra. Dvs mer jobb och mindre pengar för mig. Annars ute den 1 november. Jaha, sa jag, då vill jag nog inte bo kvar. På den vägen är det. Därför är nu värmen på högsta överallt, vattnet står och rinner och fönsterna är öppna..

Min oskötta, men ack så fina trädgård

Igår pimplades det vin och idag var jag sleten. Härligt med en ledig helg framför mig. Livet kanske ordnar sig ändå, borde sluta tycka synd om mig själv.

Sivan löshoppar för första gången sedan hon flyttade in. 

Killi to the rescue!

Sillen, Akilla och jag tog en tidigt morgontur genom skogen och ut på de stora huggna fälten. Vi hade galopperat genom skogen, hoppat stockar och skrittade sakta längs grusvägen hemåt. På fältet brevid oss kommer en stor, riktigt stor, kronhjort spatserandes. Uppe på backen får han syn på oss, stannar, tittar, precis som vi gör. Till och med Killi stannar upp och studerar honom. Mäktigt tänker jag och är helt tyst. Hjorten fortsätter att titta på oss och sätter igång i "trav" mot oss. Jag känner hur Sillen spänner alla muskler i hela kroppen, jag tänker "ner med hälarna, sitt på rumpan", trycker till lite, gör Sillen uppmärksam på att jag sitter på och att jag styr detta skepp. Kronhjorten fortsätter trava mot oss, "halluuu" ropar jag lite desperat i hopp om att den ska se oss lite bättre. "HALLLUUU" Jag vågar inte låta Sillen springa heller, i risk att inte få stopp på honom innan 70-vägen några 100meter längre bort. Killi kommer till vår räddning, hon sätter fart mot hjorten, som stannar till, fäller ner hornen och jag hinner tänka " nu har den ihjäl henne" men, jag har tydligen glömt hur jävla snabb (och korkad) Killi är, hon tror detta är en rolig lek med en konstig häst med stora öron typ, Killi hoppar lätt undan, till sidan, skäller och busar rundor. Sillen och jag tittar som förstenat på medan hjorten vänder riktning, galopperar några steg för att komma från Killi som har "the time of her life" och kollar stolt på oss när hon springer efter hjorten några meter innan hon vänder och kommer tillbaka till oss. Härligt morgonäventyr. Vilda djur är häftiga.

(inte min bild, men fin bild på en kronis)

Hellre en hjort i skogen än gjort i byxan..

Måndagsbommar

Min tanke med den här bloggen är ju att det ska vara en hästblogg, naturligtvis, eftersom jag är obotlig hästnörd. Har en sorts tanke att skriva hästinlägg hela veckorna och kanske lite mer annat om helgerna. Under varje vecka ska jag också skriva lite extra om en häst, dvs samma häst hela veckan, träning, tävling osv. Dels får ni lära känna hästarna lite bättre också hur jag tänker. Vi får se om planen följs upp, det vet man aldrig, men det ska jag böjra med nästa vecka när bloggandet tagit lite bättre fart. Idag har jag övat på att använda paint, men det får nog bli handteckningar och scannern i fortsättningen.

Idag hade jag det ganska lugnt. Red några hästar, promenixade med Sivan. Var hemma och pausade, städade lite, la ut lite annonser och sedan lektioner på kvällen. Dagens lektionsövningar för barnen var:

Cavaletti på ena sidan av ridhuset, sitta ner över bommarna, två travsteg och sedan över ett hinder. Få med yttersidan genom svängen och komma rakt på, även sedan när de red som i höger varv och vände tillbaka över bommarna och hindert. Noga noga. Utvecklade sedan övningen till :

La upp bommarna snett från hindert till en början och rida i båda varven (gjorde detta med bommarna på andra sidan också och hoppa hindert från det hållet) och sedan för att försvåra ytterligare tillkom även de grå bommarna som gjorde att hästen siktade på dom om man inte hade den helt framme för skänkeln och med sig. Svårighet också att verkligen följa planen och våga rida dit man ska, dvs in mellan bommarna och över hindert.

Övningen kan utvecklas på fler olika sätt, som avslutning idag hade vi ett hinder ca 4 meter från kortsidan som därför är omöjligt att komma helt rakt på, bommar efteråt som en gång fram till nästa hinder. Barnen mkt duktiga.

De vuxna fick börja med samma cavaletti+hinder-övning. Där efter hade vi två cavalettibommar framför hindert och en bom ca 5,2 meter bakom hindert, dvs trava in, hoppa hindert, ett galoppsprång ut över bommen. Samma här, håll hästen rak hela tiden, lika stöd på både tyglarna och rid den för ytterhjälperna.
Som sista grej hoppade de denna banan. Start på rödprick över kryss (blått hinder) sedan runt till långsidan bom på 2,8 framför hindert, hinder, bom på 2,8 bakom hindert, för att hästen ska se upp, landa och galoppera, ner till nästa kryss, runt, galoppera hela långsidan och bom-hinder-bom igen. Takten, samma galopp, inte jaga.

Lika mycket som du ställer upp för hästen har du rätt att begära att hästen ska ställa upp för dig. Håll i och håll om, så löser sig det mest. 

Helgmat

Tävling igår igen. Curre och BM. De skötte sig helt okej. Jag är lite besviken över min egen insats och besviken över att mitt stigläder gick mitt av i en landning. 

Sur och besviken över det faktum att jag presterat dåligt på senaste begav jag mig mot Malmö och Pavve. Pavve var fullt upptagen med jobb och helt inne i det, hade inte tid för min needyhet. Tog Ullis råd och installerade peppappen. Lyssnade på några peppningar och tog sedan tag i mitt liv, gick till affären för att hitta maud. Hjälper ju alltid.

Koteltt med vitlöksmarinad, baconlindad sparris, stekt svamp, kokt potatis, avokado och supergod sås. Och vin till det. Riktigt nice.


Pavve tjatade om utgång, men jag var trött och sa att då fick han gå själv, men det gjorde han inte utan var snäll, stannade hemma och gav mina trötta muskler massage istället.

Omelett, med resten av baconen till frulle. Och rädisor.

Till kvällsmat idag lagade jag sedan denna färgkaskad:

Ugnsbakad sötpotatis med philadelphiaost, majskolv och pepparbiff. Och gräslök över allt.

Gott. Så, nu blir det soppa hela veckan.. ;)
Och hästsnack naturligtvis..

Missförstånd, feghet och trekombinationer

Världens bästa hästskötare skrittar av Pärebär.

Kvällstävling i Skabersjö idag. Hade tagit det lugnt hela dagen, inte planerat in några ströhästar utan bara ridit några stycken innan, tog mig god tid att åka hem och käka lunch och sitta i soffan en stund. Kände ingen riktig motivation. Kvart över två tillbaka till stallet, hämtade Ida som dagen till ära klätt upp sig för att, som hon sa: "nu får jag börja se ut som en riktig hästskötare". Jag peppade lite, knoppade hästar på tre röda sekunder medan Ida stuvade in alla saker i släpet.

Mulle och Päran idag, två 5-åringar. Båda skulle gå samma klasser, 120 och 125, deras första 125a. Beklagade mig lite när vi, utan anledning, stressade iväg. Ida som vi detta laget lärt sig hur jag funkar sa: "Köp godis! Hellre tjock och glad än smal och sur." Sagt och gjort. Vi lyssnade på hög musik, körde för fort och kom fram för tidigt. Gick banan, ändrade med mina starter, lastade ut båda hästarna och veterinärbesiktigade, sadlade och sen stoppade in Päran igen.

Mulle först ut. Fin på hinder, fram till 5an som var en trekombination (3 hinder på rad med ett el två galoppsprång mellan bara) jag galopperade inte tillräckligt bra genom svängen, Mulle missförstod mig och vi kom dåligt in, ärlig som han är hoppade han tvåan också, men landade mitt i, krashade hindert och sen blev det mest mög och jag flög av.

Fanns ingen tid att känna efter, som vanligt. Päran direkt efter, hoppade fram, fin. Rev några pinnar inne på banan. Inte så mkt att säga, vi väntar bara på rätt tillfälle. Likadan i 125an, men där skärpte han till sig lite.

Med Mullemeck i 125an blev allt fel igen. Ingen kallade på mig till framhoppningen och plötsligt var det bara två stycken (ca 4 min) innan jag skulle in på banan och jag hade inte hoppat ett enda hinder. Kalabalik på framhoppningen och stressad var jag, hittade inga avstånd kom i botten och kom i botten. De ropade på mig på banan. En oxer i ren panik där jag fick till det någorlnda och sen in, snirkla ett varv, visa svårigheterna och sedan börja rida.

Var lite nervös, inte så optimala förutsättningar och dessutom flygit av i förra klassen. Pulsen var hög. Han hoppade fint, tjafsade lite till fyran så petade ner den och 5an var trekombination igen. Svälj. Blundade, försökte hitta takten. Blev feg, la en volt, kände ångesten, ögonen börjar tåras, försöker tänka : galoppera galoppera, ditt jobb är att galoppera. Så red på, kisade lite så att det skulle se snällare ut, höll om och höll i.  Mulle duktig, stod emot lite på sista ut, men fin. Awesome. Funderade på att skita i resten av banan, men blev sur på mig själv, quiters never win. Så red resten också. Kändes skönt.

Måste bege mig och träna nu, jag behöver nytt självförtroende och nya knep. Blir sämre för var gång nu. Hur jävla svårt ska det vara? Skärp dig Jannicke. Bli bra någon gång!!!!

Hemma sent. Upp tidigt, tävling imorgon igen. Curre och BM. Härligt. 05.45 i stallet är planen. Måste bara vänta 20 min till så jag kan hänga mina ridbyxor på elementet när tvättmaskinen är färdig. Sen sömn. Ska blir skönt.

Mulles 125 debut

Sivan gör som det behagar

Idag ville inte Sivan var på gången. Nej sa hon bara. Sen gick hon.
Det gjorde hon några gånger, eller ganska många gånger. Ida blev rädd, Josef skrek bandit efter henne, Killi var helt upphetsad och Jannicke var galen. Hämtade handskar och ett spö. När hon slet sig och gick tillbaka till sin box igen piskade jag på henne några gånger, hon galopperade lite i boxen och låtsades sedan att hon var snäll. Följde med mig ut, närmade sig gången, sen vände hon på klacken och gick igen. Score. Not. Hämtade en lina, stängde alla boxdörrar i hela stallet, bad Marlen vara redo med uppbindningen, tog myrsteg mot uppbindningsplatsen, backade sista biten och satte fast henne. Puh. När hon väl sitter fast är hon lugn igen. Hon är bara van att göra som hon vill typ. Meeen, här kan hon ge sig på att jag är uthålligare än henne.

Borstning, kratsning, sadling, tränsning osv, utan bekymmer. Pigg och glad i ridhuset, förutom att hon har ticks på att klia sig på frambenet. Ner med skallen, klia. Jannicke säger nej och drar upp skallen. Stå två sekunder och sen samma visa. Tillslut petade jag till henne med foten, sa nej och drog i tygeln, då slog hon upp skallen och fick ett hack av min stövel i pannan. Detta jack fick hon skaka på huvudet åt och funderade i fem sekunder innan kliandet började igen.. Score.

Meen, hoppa kan hon. Vi hoppade vår första bana idag. 70-80 bara, men ändå. Awesome! Och jag glömde allt som hänt i stallet. Sockerbitar, plank hon funderade inte ens, sa bara håll i dig och hoppade. I like. Håll i och håll om. 

Hästen på filmen är dock inte Sivan, utan Big Mama. Trevlig häst. :) Hoppfilmer finns på youtube.

Kort tömkörningsdag

Idag stod det tömkörning på schemat. Jag tycker att tömkörning är ett  bra komplement till ridningen. Dels får man se hästen från marken, få en  uppfattning om hur den rör sig utan ryttaren, den kan sträcka ut ryggen  utan att behöva släpa på sin ryttare och man kan också pressa hästen  lite extra vid behov.

Jag strävar hela tiden efter att mina hästar ska bli så lyhörda och så  lätta för hjälperna som möjligt. Dvs så ska de trava när jag säger TRAVA  och galoppera när jag säger GALOPP. I avsaktningarna säger jag prooo  eller hoooo. De SKA lyssna på det. Jag förstärker hjälperna genom att  ändra mitt kroppsspråk, flytta mig närmre rumpan när de ska öka på,  närmre huvudet för saktare. Jag kan jaga de lite med några springsteg  eller hota med piskan om de inte svarar (dvs går framåt) tillräckligt  snabbt. De hästar jag haft sedan de var 2,5 är grymma! De är lyhörda och  fattar galopp från skritt bara man viskar galopp. Då är det riktigt  roligt att expermintera lite, galoppera på småvolter till ut på spåret i  öppnor. Jag är lika svettig som hästarna. Med Curre övade jag lite  trampa på stället, maffig häst det där, när han är på gott humör är hans  register outtömligt, trycka ihop, öka, minska osv. Härligt!

 

Mulle Meck behöver sträcka ut ryggen. 

Efter några tömkörda hästar och ett par ridna kände jag höstens intågande, bokade om lite ströhästar och åkte hem, mikrade lite rester och la mig sedan i ett varmt bad. Otroligt skönt. Jag försökte undvika köket så mkt som möjligt så att jag inte såg alla mina sorterade pappershögar som borde sättas in i pärmar. Lyckades riktigt bra, drog på mig ett par rena byxor, en top och begav mig mot Malmö. Stannade till i Sjöbo, handlade lite maud och lagade lasagne till maken som kom hem en timme senare. 

Skön dag.
Imorgon kommer Marlen och hjälper mig.

Jo, gissa vad det är. Mmm.. Härligt. Betyder tur var det ngn som sa..

Det svåraste med mitt jobb

Då provar vi igen med det här bloggande.

Planen är att jag nu, 19.30, ska sätta igång med mitt så länge uppskjutna pappersjobb. Jag hittar på ursäkter för mig själv att inte börja. Vill inte se eländet. I dessa lägen är jag en fegis. Jag hatar saker jag är dålig på, typ pappersjobb, skicka räkningar, jaga människor. Att flyga av, bli skenad med, hoppa överdrivet höga hinder, rida galna hästar osv känns lätt och underhållning jämfört med detta. Jag vet jag vet. Bara bita ihop och få det gjort.

Lite ögongodis i form av Delaware (Tomten) som såldes till Svante Johansson på auktionen i Flyinge förra året.