Jag var trött när jag vaknade. Riktigt jävla skittrött. Trött och sur. Snoozade en timme. Masade mig upp. Svor över mig själv, vem fan tar på sig att jobba varje dag? Hästarna gnäggade glatt och jag blev åtminstone lite gladare. Tog dock dubbelt så lång tid som vanligt att fodra lägga på täcke, släppa ut och köra ut hö. Väl det var gjort bestämde jag mig för att ta en kaffepaus.
Insåg när jag öppnade kylen att det för en gångsskull fanns mycket och god mat där. Nice. Bredde mackor, tog datorn och mitt kaffe och begav mig mot sängen. Bädda ner mig, käkade mina mackor, störde mig på de i lyxfällan, och bestämde mig för att unna mig, utan ångest, att ligga i sängen i några timmar och sedan jobba.
Slöönt. (Slött och skönt)
Petra hörde av sig och sa att de skulle komma och fixa lite med elen på staketet. Jaag drog ut på det in i det längsta innan jag satte fart mot stallet. 2,5 hs stalltjänst, 4 hästar att rida och lektion. Inne sent som vanligt. Men skit i det. Ibland måste man faktiskt få pausa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar