söndag 27 november 2011

Lång tävling

Tävling igår.
Sov hos päronen och umgick med syster och bror i fredagskväll. Trevligt. Kan inte komma ihåg senaste gången vi träffats bara vi, utan vare sig päron eller pojk/flickvänner.

Körde från päronen kvart över 5 och hämtade Ida halv 6. Fixa fem hästar tar sin lilla tid. Koppla släpen, packa ut i bilen, tvätta Sill som är skimmel och skitig. resten var badade dagen innan så då var det bara att borsta av och byta täcke och på med benskydd. Halv 7 kom Radas ägare och hämtade hem honom, då han räknas som "klar" dvs inriden, ska hem för vintervila och komma igen till våren.

Tio över 7 var Flight och Sivan inlastade i roys släp, Maggie och Sillen i Ullis släp, Prada i Biancas släp och Petra skulle köra dig Curre och Mulle senare. Karavanen gav sig iväg och anlände till Anderslöv lite över 8. Bangång. Planera med sekreteriatet så att de la mina hästar i rätt ordning och med lagom antal emellan anpassat efter hur lång tid jag ansåg att jag behövde rida fram. Hade 4 i avd B 100m så mest stressigt där. Men även stressigt om man ska rida sist i ena klassen och först i nästa, vilket är ett misstag de ofta gör. Jaja, skitsamma. De var väldigt sammarbetsvilliga och duktiga där i Sydslätten.

Först ut. Maggie i 90. Inte tävlat henne innan. Hon hamnade lite i en dvala i framridningen och väl inne på banan var det lite vingligt, men jag försökte hålla mig lugn och sansad och vi tog oss runt på en felfri runda.

Maggie. (Snodd bild från Ullis)


Sen var det Sivans tur. Pigg som vanligt, longerade lite först. Hon var lite rädd för sargen och publiken även denna gång och en oxer som stod ut mot väggen vid läktaren fick jag inte ut henne till utan hon stannade en gång där. Efter det skulle hon hoppa sin första 1 m med mig. Hon kändes trött efter 90n, då hon ju inte är så "udevan". Sprang lite för mycket och hade två ner (eller tre?). Men ändå okej, blir 1m med henne i fortsättningen. (om hon inte blir såld som ag hoppas)

Mulle. Självsäker var han och jag är så nöjd med mig själv i den ritten. Ja, visst, Mulle brukar gå mycket större klasser än en sketen 1m men blivit lite osäker med honom sedan vår krasch i 120n för några tävlingar sedan och jag har ridit honom lite dåligt osv osv. Kändes gött att det var helt okomplicerat, jag gjorde mitt jobb, galoppera, håll i och håll om. Felfritt.

Undertiden jag red Mulle så red Ullis fram Sillen. Så sedan av och bytade snabbt. Sillen var superglad och bra igång så jag var glad att Ullis gjort ett bra jobb. Red rakt in på framhoppningen och hoppade lite. Sillen var på g och vi tog oss ganska enkelt runt till en felfri runda.

Flight hann jag inte rida som planerat, han var lite dåligt igång, hann inte riktigt så mycket på framhoppningen som planerat, fick inte till några språng, kom i botten, de jagade mig och in på banan. Andas. Bara galoppera, lägg ner handen och bara håll om om man inte hittar läget. Felfritt.
I 110 med Flight så tog vi ut honom för tidigt istället. De var slöare än planerat med tävlingen och han blev väl riden en timme.. Vilket inte var alls bra utan blev en mycket sämre runda. Jag red alldeles för dåligt. Anpassade mig för dåligt efter att han var slö. Borde tjongat på lite bättre, låtit honom riva lite en gång istället för att rädda honom på 4 språng och sedan sitta på backläge. Jävla Jannicke. Jag vet ju egentlgien hur man gör. Aja. Två ner. Skyller lite på att han var trött. Men men.

Prada kändes lite trött från början. Hon var inte på g i 1m, hon tog inte för sig som hon brukar och rev två. Dock är hon duktig på att rätta sig och hoppade upp sig fint på några språng. Hon var dessutom sist och banan var riktigt upptrampad på kortsidorna, man galopperade för allt vad man var värd men kom ingenstans.
I 110n var hon ännu mindre på g. Jag fick jaga för mycket och gick ut efter några språng. Hästarna måste hjälpa till och ska vilja hoppa själva. Särskilt om de är 4 år. Börjar man bära/jaga runt de får man fortsätta sen. Det blir jobbigt i längden.

Curredutten nöjt av att vara på tävling igen. Han drog av några riktiga bocksprång på framridningen när jag pressade ihop honom lite. Jag blev glad och laddad. På framhoppningen var min plan bara att kontrollhoppa lite, få honom att tro att det är jag som bestämmer. Hoppade en 120oxer innan vi gick in för att sätta lite respekt i honom. Meeen, det sket han i. Underbara Curre. "Håll i dig, här ska hoppas" Så fort jag fick tillbaka honom lite, typ för att kunna svänga eller gå på rätt avstånd så tog han små skutt framåt och ville bara över hinderna. Felfri i grunden och sedan svängde jag för snävt i omhoppningen så han inte fattade att vi skulle hoppa. Sur på mig själv där också, hade jag bara tjongat benen i honom hade han fattat, men han har ju inte gått banan så inte lätt för honom. I nästa 110 var han också lika laddad, totalt oberörd av hinderna, backa av är inte riktigt hans grej. Världens bästa självförtroende. Gaah, jag älskar det. :)

Kvart över 6 begav vi oss hemåt. Kvart över 7 var vi hemma. 12h iväg på tävling. Stackars Ullis och Biaca och Ida som inte ens fått rida utan bara springa rundor och hjälpa mig med allt hela tiden. Grymt team iaf. De ställer verkligen upp och jag känner att jag kan lägga över mkt på dom så att bara ridabiten är min bit. Skönt.

Var hemma hos Pavve igen vid 21.00. Och då hade jag inte orkat hämta Killi hos päronen ens.
Behöver jag säga att jag somnade i soffan som vanligt?


Ska försöka lägga in filmer så fort jag hinner/orkar.

1 kommentar: