Vanligt gnäll, men ingen ångest.

Jag är trött i benen.
Ja, resten av kroppen med, men benen värker.
Min nya brun-gröna hårfärg matchas fint av mina pandaringar runt ögonen. Igår gjorde jag 13 hästar. Dvs red 9, tömkörde tre och hade en lös och inspänd. Idag hade jag bara 10 hästar själv och sedan en lektion och sen löshoppning med fyra hästar. Det är för mycket. Jag vet. Men jag ser inte vad jag ska strunta i. Har fortfarande inte satt igång alla hästar som jag borde. Meen, det positiva med detta är att jag känner mig jävligt flitig. Ingen ångest för att jag jobbar för lite. Ingen ångest för att jag inte orkar städa. Nä, för 13 timmars jobb om dagen, då känner tom jag att det är okej att slötitta på dåliga tvprogram en timme och sedan sova. Och sova dessutom, det har aldrig varit så skönt.

Sussi hjälpte mig en stund idag, hon pratade vett med inridningarna så att jag vågade svinga över benet och sitta på dom för första gången. Härlig känsla faktiskt.

Från årets 3-årstest, dvs förra årets inridningar.

Felicity e First Wish (dressyrare)

Sofistic e Careful

Nästa vecka börjar Anna jobba en dag i veckan hos mig. Ska bli roligt och skönt. Sen har jag ju Petra och Ida. Jaa, det löser sig, det gör det alltid. Som Pavve brukar säga, även fast jag alltid känner mig tvungen att fylla i att inget löser sig av sig själv. 

Dock sa Pavve idag att det nog löser sig av sig själv om man bara väntar, som mitt jobb för mkt problem leder ju till utbrändhet och gå in i väggen och då lägger jag ner allt och då är det ju löst.. Hm.. Score. 

Jag och Anna på tävling för ett par år sedan.. (och Firren)

..


Äh, hon ger sig inte om man så tröör henne på halsen som Nettan säger.