måndag 4 mars 2013

Såhär ska det vara

Efter en 5 dagars arbetsvecka på snitt 12/ dag så åkte jag och Ida på tävling. Sivan var awesome, hon stod helt still, gick att sadla, leda och allt. Något har lossnat och funkar. Hon gick sin andra 120 och hade två ner. Känns okej. Jag börjar bli trött på nerslagen nu bara. Jag borde vara bättre. 



När jag satt här och red i veckan och kände enorm stress och press och det var nästan övermäktigt.
När hästarna sedan rymde när jag hade 10 minuter på mig att ta in dom för att jag hade tusen andra saker att göra så ångrade jag för första gången att jag flyttat hit. Allt blev för mycket och jag är inte så jävla bra på att göra allt som jag vill vara. Funderade på vad som skulle krävas för att reda ut allt, ta mig ifrån allt sticka huvudet i sanden, skaffa ett vanlig jobb, sluta slita och ha ont överallt hela tiden. Kanske någon gång ha pengar på kontot och mindre dåligt samvete gente mot alla som jag utnyttjar eller inte hänger med lika mycket som jag borde. 
Sen åt jag mycket mat, duscha i ångduschen överdrivet länge och sen bölade en stund i sängen innnan jag sov. 

 Upp nästa dag. Drack kaffe, klädde mig varmt och gick ut. Hästarna gnäggade när jag kom. Curre nufflade mig i håret när jag gick förbi, fredde nafsade i mig, Sivan hade öronen framåt och Flight hade naturligitvis korvat ur sitt täcke. Jag vandrade ut med alla hästarna som uppförde sig som ljus och sedan började jag rida. Och tänka på hur jag skulle vilja ha det. Om jag visste någon som jag skulle vilja byta liv med. Tänker på mina vänner som pluggar. Vänner som bor i stan. Vänner som har ohälsosamma förhållande. Vänner som har jobb där man bara jobbar 7-4 sen går hem och tittar på tv. Jag kom inte på någon som har ett liv som jag är avundsjuk på. Jag tycker om mina vänner. De kanske ha bitar som jag är avundsjuk på, bitar som jag skulle vilja ha, men ingen som jag skulle vilja byta med. Helt säkert. Jag vill ha en gård, jag vill jobba som fan, jag vill komma in på kvällen och känna mig duktig som fan, jag vill rida fina hästar. Jag vill bestämma allt själv. Jag kanske tom med vill vara självisk och envis och egensinnig. Så antagligen fortsätter jag vara det. En  halv dag av tvivel, det är ändå okej.

HUr ska man kunna vara utan detta? 


Söndriga staket och enorm skare hade man gärna sluppit dock.. 



Och förrymda hästar.. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar