onsdag 28 mars 2012

Först högt upp sen hårt ner

Efter låg energinivå igår så skulle jag brassa på idag tänkte jag. Anna skulle hjälpa till och hon är alltid glad och uppåt och höjer stämningen. Började dock inte så bra då jag kom till ridhuset och insåg att ngn hade flyttat alla hinder igen, svor några ramsor, lovade mig själv att få till de där lapparna om vad man får och inte får göra i ridhuset. Iaf, bara till att släpa fram hela banan igen. Först ut var Nikita. Hon hoppade ganska bra, vi börjar komma in i varandras tänk, fortfarande måste jag släppa ltie mer på bromsen och bara följa min plan. Curre var som han borde, min gud. Hoppade 140-150 bana som jag bara höjde själv (känns ju läskigare när man står på backen) Helt gött, bara full sprutt, han backar av själv och sen bara smack. :)

Dagen flöt på precis som den borde, turen var på vår sida och vi fick gjort allt vi borde och klippte, donade och fixade. Skulle bara som sista häst hoppa en tillridningshäst samma bana som de andra, hoppade fram lite, kändes topp, Curre hade höjt mitt självförtroende till max så styrade på trekombinationen, låg lite stort så satt lite framåt och väntade på hoppet, men det kom inte, det var precis som hon blev förvånad över att det var tre hinder och bara kastade sig hejdlöst till sidan, jag slungades till sidan, fastnade i hinderstödet och hästen liksom åkte på hnderstödet en meter innan jag kom loss. Fy i helvete vad ont det gjorde. rent svart i skallen och, som vanligt när jag trillar av, så trodde jag naturligtvis att jag skulle dö. Låg på marken och gnydde, hörde hur hästen galopperade runt runt, försökte resa mig upp men då svartnade det bara. Lyckades få upp telefonen, ringde folk som kunde tänkas vara i närheten, utan resultat, ingen ville svara. Låg och väntade på att adrenalinet skulle slå in och smärtan och det svarta skulle försvinna. Tog en kvart-20 minuter innan jag var på benen, hög av adrenalin, sänkte trekombinationen, stod i lättsits med två händer i kycklingremmen (martingalen) hoppade igenom kombinationen två gånger, sen stapplade av, gav hästen till Anna och satt på en stol tills dagen var över och vi körde hem. Gnäll i soffan och ont ont ont.

Det går över.

2 kommentarer:

  1. Usch,du får vara lite rädd om dej. Ta det lungt och känn efter så att du inte har slagit dej ordentligt. Kram

    SvaraRadera
  2. Aj, aj. själv har jag ett "knäckt revben" igen... hästar är FARLIGA djur, som dock finns i mitt "blod" kan inte va utan dom o all den tillfredställelse det ger när man gör framsteg om än så litet ! keep on !
    Stallekeslund, Vollsjö

    SvaraRadera