Planen för dagen var att fortsätta på samma tema naturligtvis, jag hade byggt fram en bana med olika avstånd, så eleverna fick hoppa av och stega vars två och räkna ut hur många galoppsprång det skulle bli och sedan prova när vi väl var upp på hästarna. Några avstånd var långa och andra lite kortare, vissa var böjda och andra raka. Men efter några försök så klarade de allra flesta att få in rätt avstånd och de höll galoppen och fick ett utmärkt jämt och bra tempo. Var så otroligt nöjd med de som red. Sjukt roligt när allt ser lekande lätt ut, precis den känslan man vill åt.
Stämningen i grupen var bra också, alla stannade och hejjade och klappade på varandra och ropade uppmuntrande när vissa hästar blev lite väl trötta osv. Efteråt gick vi igenom dagens övningar vad vi lärde oss av det osv. Vi pratade om alla hästarna och om alla eleverna och deras svagheter och styrkor, varje elev fick också tips på vad de skulle träna på hemma och hur.
Solen gassade och några av barnen stannade kvar och krängde mackor tillsammans med mig och tittade sedan på när Boel också kom och tränade. Gick bra för henne också. Jag är framgångskåt och inte bara på min egen framgång. ;)
Solen riktigt stekte och jag gick i bara t-shirt. Sjukt nice. På hemvägen åkte jag till Ullis igen och motionerade Lillen och lät mig impas av Jocke och Cobbe som red för tredje gången eller nått, både travade och galopperade. Modigt. Tur Peggan är världens snällaste. :)
Världens snällaste
Underbart va mycket du gör för ungarna!
SvaraRadera