Håll i och håll om: Ridläger, Dag 2

Sorlet dog ut snabbare än förväntat igårkväll. Skönt tyckte jag. Duschade i kallvatten eftersom barnen duschat i varmt och gick och la mig. Planerade morgondagen i mitt huvud, lyssnade efter barn som kunde tänkas vara oroliga och stressade lite över andra orosmoln än ridlägret.

7 ringde klockan, jag gick upp, kokade dubbel dos kaffe, andades lugnet-före-stormen-luft i tio minuter och väckte sedan barnen vid halv 8. Alla vaknade, men var sega och jag jaga på dom för att vi skulle ut och fodra hästarna. Hälften av grusen låg kvar i deras ögonen och hästarna verkade förvånade över så många släpandes fötter. Hästarna fick mat, jag planerade lite med Anja och sedan blev det frulle. Efter frullen gick vi igenom dagens plan, de olika grupperna, jag svarade på tusen frågor och sedan gav vi oss ut igen.

Denna dagen höll vi oss på gården, gjorde mycket dagssysslor, barnen fick fixa sina egna boxar, sopa, fylla på vatten, fylla höpåsar och vi hann även med ett dressyr/markarbetspass i paddocken på förmiddagen. Barnen var lite mer avslappnade (trötta) idag och de flesta red därför lite bättre än igår tyckte jag. Nice. Mellan lektionerna och när de mockade så hann jag även rida några av mina hästar.

Till lunch åt vi fläskpannkaka som Petra gjort till oss igår. Två braspannor hade hon gjort. De tog slut och jag åt mackor istället. Hungriga barn. 3 gurkor och en halv spann lingonsylt klämdes också ner. Jag förstår nu var uttrycket "de äter mig ur huset" kommer ifrån.. Efter lunchen pratade vi förmiddagensridtur, vad man ska tänka på och vad man gjorde bra. Redan var alla mer nöjda med sig själva och kunde säga saker de gjorde bra.

Enligt planen skulle vi rycka manar, men matkoman som uppstod medförde en paus, sedan blev det hinderbygge i en timme och efter det började hopplektionerna. Barnen var duktiga och kämpade väl. Alla gjorde det bästa med sin förmåga och häst och verkade nöjda med sig själva.

Gruppen verkar funka bra tycker jag.
Jag försöker se till att alla känner sig delaktiga, de har bra respekt för mig, men inte för mycket utan vågar komma och säga ifrån och berätta saker också. Men det viktigaste av allt är att de uppmuntrar och har bra respekt för varandra. De lyssnar när andra pratar, de väntar på varandra, de ser till att alla följer med, de hjälper till att göra iordning varandras hästar osv. Jag känner att de tar saker jag säger på allvar och att om jag ber någon göra en uppgift så gör de det. Bra känsla tycker jag. Kanske kommer blir tomt lördag eftermiddag och inte skönt..

Nettan anlände under ridlektionerna och bytte av med Anja, hon hjälpte de som behövde att spänna sadlar etc och jag misstänker att de körde med henne lite mer än de borde och sa att de inte kan saker som jag tycker att dom kan. Det gör ingenting.
Middagen blev lite senare än planerat, men kycklingen var uppskattad och även ridsnacket. Nettan och jag städade och plockade undan när barnen duschade, sedan poppade vi popcorn, barnen tjatade om filmkväll, men innan hästarna var fodrade så var klockan 21.30. Istället för "riktig" film föreslog jag hästfilmklipp på youtube och popcorn i soffan. De godtog och vi mös i soffan i en timme innan jag tyckte det var dags för sängläge.

Jag känner mig lite stressad inför morgondagen och vår långritt. Några av barnen är lite nervösa över deras ponnyer. De frågar om de ska hinna med, hur mycket ska galoppera och om hur långt det är. Framförallt är de nyfikna på vart vi ska hän. På frågan var vi ska hän svarar jag undvikande och på resten är jag lugn, alla hinner med, vi ska inte rida jättelångt, vi ska inte galoppera så mycket om vi inte vill det. Vi kommer vara tre vuxna som rider med och allting kommer gå toppelopp. Vilket det naturligtvis kommer. Meen, det kommer bli ett äventyr och jag vill gärna att..hm.. så lite som möjligt ska gå fel. Nettan ska hjälpa oss över järnvägen först och främst och sedan över en väg vi ska korsa. Hon ska också köra vår picnic dit vi ska.