Eftersom Idas ponny Boy plötsligt dog, två dagar efter att vi krockat, (stackars stackars unge) la jag ut en annons att duktig ponnyryttare sökte projekt. Tre veckor senare kom Love. Love-Bov, en 4-årig snygg C-ponny som varit hos allt för skraja människor. 1,5 månader senare kom även Svea, en ganska liten 7-åring C-ponny som vi från början bestämde att hon skulle vara Ida och Willes gemensama projekt. Allt med min handledning och övervakning naturligtvis. Wille har även en egen ponny och Ida en liten storhäst som hon "ärvt" av mig, via en av mina hästägare. Sen plus de hästar jag har och har haft under sommaren så jobbar vi tre stenhårt nästan alla dagar i veckan. Ganska mysigt.
Love och Svea har utvecklats enormt och jag är så nöjd och stolt att båda ungarna har precis rätt tänk och känslan man vill åt. Wille är ju fortfarande lite mer grön och har inte varit med eller ridit lika länge som Ida och är dessutom två år yngre, men han jobbar på så gott han kan och bär rundor på sin pall när mina hstar ska sadlas och tränas eller jag gnäller på att de är för dåligt borstade.
Idag var det iaf Ida och Wille som skulle få åka och hoppa på Pay and jump. I tomelilla. Man hade önskat lite bättre flyt, förberedelser och organisation, men alla var glada och positiva och ungarna red riktigt bra. Glad att man är tränare när de sitter där de ska, galopperar utan handbroms, uppför sig mot hästarna, visar hänsyn mot de andra ryttarna och personalen och framförallt peppar varandra. Precis som det ska vara.
På pay&jumpen var också en av mina andra elever som även hon skötte sig och tog sig runt banan mycket bra och allas våra pantertanter som både Ida och Wille pratade om och "hon sa det och hörde du det och såg du det osv" hela vägen hem. Lyckat alltså.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar