Vaknade 06.26. PANIK!
Har en timme att köra till stallet en normal dag, eftersom det bara var två hästar hade jag planerat att det bara tog en halvtimme för oss att fixa allt och komma iväg. Ringde till Petra, hon åkte naturligvis upp till stallet och fixade allt medans jag körde rally. Snälla snälla Petra. Kom till stallet, efter mkt klödd och mos så visade sig att släpen inte gick att köra med. PANIK!
Ringde till Ullis, fick låna hennes släp, körde dit, hämtade den, hämtade hästarna. Kom iväg. Äntligen. Nästan en timme efter planering.. Meen, vi körde in lite tid och kom till tävlingen, hann tom med en kaffe med bulle innan Mulle var första man till rakning.
Mulle var på g utav helvete, skyddade, taktade och var allmänt toppad. Härligt på en magpirrande sätt.
Kalabalik på framhoppningen, trodde man skulle vänja sig, men blir alltid lika stressad när jag inte kommer till och kan hoppa fram riktigt som planerat. Mulle är världsvan och brydde inte sig märkbart.
In på banan. Pulsen var i 290, var konstigt nervös. Kände att jag inte var tillräckligt förberedd. Red några varv, snirklade. Mulle blåste och fjantade sig. Inte likt honom egentligen, men kände hur roligt han tyckte det var att få tävla igen. Blev varm i hjärtat. Benen var inte så starka som planerat mot första hindert som var ett räcke ur sväng, 6 stora galoppsprång eller 7 lite mindre fram till en oxer. Även om inte anridningen var som planerat på ettan så galopperade vi lätt fram på 6 till oxern, flög över den. Lugnet la sig. Kände hur lätt det var. Mot trean, kombination räcke-oxer snett igenom, plupp, plupp. Tänkte ta ut svängen till 4an men Mulle skyggade för en bajsmoj i hörnen och jag var nära att stå på näsan, men 4 och 5 an klarade sig, ur sväng mot 6an som var en vattenmatta, den åkte ner, kom för nära, resten av banan flöt också. Slutade på ett pet på sista oxern också, egentlgen mitt fel, Mulle drog lite, men jag skulle hållit mig lugnare och bara väntat och klämt åt honom när han hoppade nära istället för att hålla kvar vilket gjorde att han kunde hoppa stort ch inte riktigt orka över. Men jag är nöjd. Fin häst.
Sen var det vänta. Och vänta. 5 timmar. Mycket godis, dåliga skämt och frösna tår senare så var det Curres tur. Samma bana sm var omgjord till en A:0a (Tidshoppning from första hindert) Curre var sjukt på g utan aatt vara överladdad, han var med på svängarna och vi tog innanför överallt där det gick. Duktiga Curre. Vi hoppade till oss en femteplats av ca 80 starter. Hade en sådan härlig känsla, lätt och roligt. Körde hem, jättenöjd. :)
Prisutdelning
Duktig Janne!!
SvaraRaderaSKITBRA !!!!!!
SvaraRadera