Håll i och håll om: Stallbygge del 1

Det största jag byggt tidigare i mitt liv var ett litet skåp att hänga på väggen. Jag byggde det i träslöjden i 5:an. Det var lite skevt och ganska fult, jag kan komma ihåg att jag liksom gav upp där i slutet, eftersom att resultatet i mitt huvudet på något vis inte visade sig framför mig.

Det skåpet skänkte mamma till scouternas loppmarknad förra sommaren när de rensade ut och flyttstädade i starrarp. Jag tyckte mamma kunde slänga skåpet istället, men "det vore väl synd".

Jag var på loppisen. Jag såg mitt egenslöjdade skåp stå där varje gång jag gick förbi. Det var inte så att folk slogs om att få köpa det för 10 kronor. Dessutom stod mitt namn och årtal på baksidan, inlödat med stora bokstäver "Jannicke vt-00" J:et och k:et var lite snirkliga. Varje gång jag gick förbi tänkte jag: 1. Varför döpte inte mina föräldrar mig till Anna eller typ Sara istället? 2. Jag ska aldrig mer bygga något. Åtminstone inget dåligt.

Därför när jag bestämde att i den befintliga lösdriften på Karlan bygga boxar så bad jag om pappas hjälp. Jag gjorde massa efterforskningar på mått, material etc. Jag mätte allt noggrant, gjorde sedan olika skisser i skala, satt uppe hela nätter och slet mitt hår. Liksom med staketet, och allt annat för den delen, är mina genomgående tankar att jag inte får göra fel och att det inte får bli halvdant. Jag är min egen hårdaste domare.

Materialval och utförande var en stor kostnadsfråga, det måste hållas en viss (låg) budget men hållbarhet och säkerhet är naturligtvis viktigast. Det blev till sist skalblock. Vi diskuterade också om vi skulle gjuta om golvet i lösdriften, men kom fram till att blocken skulle skäras istället. De befintliga dörröppningarna skulle jag anpassa, men de bärande bjälkarna i taket skulle flyttas. Mitt jobb var att bestämma hur allt skulle vara, vilka mått var, leta priser, beställa saker och material. Till min största hjälp hade jag pappa som jag trackade med telefonsamtal flera gånger om dagen och såklart internet.

Innan man ringer eller går in på bygghandlarna måste man veta själv vad det ska kosta annars blir man lurad (det blir man säkert ändå). Man måste vara om sig och kring sig. Har man rätt så har man rätt, de ska stå till vad de säger, de ska skriva rätt på fakturerna, de ska hålla alla kostnader nere, de ska berätta om de olika alternativen som finns om man frågar efter de och de ska framförallt visa respekt. Kunden har alltid rätt. Även om kunden är blond, ung och tjej. Punkt.