Repstegen är hämtad

Då var det på tiden.

Ibland kommer man in i svackor, då menar jag inte bara med bloggen utan kanske allt runt omkring allt som man skulle vilja skriva om på bloggen. Om pojkvännen, om hunden som bara kräker, om hästarna som inte jobbar på som de borde, om kunder som inte betalar som de borde, om bilen som inte håller som de borde.
Ibland känns svackorna större än andra gånger. Ja, ni vet hur det är. Alla vet hur det är. Ingen är glad jämt. Ingen är på g och fit for fight jämt. Så är det ju bara.

Varit mycket sådana bekymmer nu så bloggen har fått vila. Vill skriva om mitt underbara hästliv här ju. Vilken sprudlande och underbart glad och ambitiös tjej jag är. Wow ska ni säga, shit vad grym hon är.
Och det är jag ju, för det mesta.
Men, ibland kryper jag ner i min lilla håla, gör mina måsten men skjuter upp allt annat. Skjuter upp på samtal jag inte orkar ringa, ger mig dåliga ursäkter att slippa, skjuter upp mitt pappersjobb och bara håller tummarna för att energi tillslut ska infinna sig och mirakulöst göra alla bokföringar, räkningar, påminnelser osv.

Dock har jag hittat en repstege nu, påväg upp från hålan, sparkade mig i baken några gånger,
Mulle är finare än någonsin, Sivan ser till att jag får jobba för mina galoppombyte och det där med att hoppa igenom hela språnget och inte bara ta sig över. Flight vet precis hur han ska få upp mitt intresse för honom. Sillen bara gosar och nufflar en i håret och det bästa av allt är att Curredutt kom tillbaka. Trodde inte man kunde sakna en häst så. Det ni. Blir helt varm i hjärtat bara jag skriver om dom nu. Mina underbaringar, mina livlinor.

Har mina lektioner, mina elever ser till att jag håller mig på tårna, hittar på övningar, blir inspirerad, skriker så jag blir hes och dansar rundor i managen om kvällarna.

Nästa vecka blir det tävling. Inte diskuterat med alla hästägare än men känns iaf bra att jag får bestämma över några hästar så Sivan och Curre får åtminstone ställa upp och ta mig runt några rundor. Jag ska peppa. Jag ska bli på g igen.
Den 18 februari blir det pay and jump, ska bli roligt, var så sen med att komma ut med den riktiga proppen bara så hoppas folk hinner anmäla. Mycket jobb, men roligt att se alla hoppa och roligt när något man fixat, naturligtvis med hjälp, funkar.
Helgen efter är det tävling igen. Förhoppningsvis är fler hästar redo då. Yeees. Jag längtar.

Dags att sluta vara bitterfitta. Petra är snäll nog att påminna mig varje dag om att sluta med det.
Jag har alltså bra vänner också som gör det värt att peppa upp.

Sivan och divan