lördag 18 augusti 2012

På tävling med team Maffiakungen

Ida tävlade idag. Sin fjärde riktiga tävling och sin första 90 och hennes första storhästtävling. Hon är 11 år. Hon är världens bästa adapt, hon har talangen, hon har känslan, hon skulle bara våga tro på det själv lite mera.
Vi har tränat och laddat inför denna tävling. Jag trimmade lite extra på hennes häst i veckan så att allt skulle sitta där det skulle. Han, hästen, har för övrigt inte tävlat på ca 2 år och innan dess med enbart mig i sadeln.

Kommer dit, hästen, vi kallar honom MK var taggad till tusen.
I början när man hoppade upp på honom så brukade han lägga av ett bocksprång, jag kände på mig att det skulle hända idag också och envisades med att hålla i Ida och honom när jag lyckats baxa upp henne. En nervös unge, en stirrig häst och en förvirrad pappa (idas) att hålla reda på. MK var på tårna. Allt för mycket på tårna tyckte jag. Min puls var på 450 och jag gjorde allt jag kunde för att verka som vanligt när Ida med nervös darrig röst kom och bad om hjälp eftersom att hästen inte alls kändes som han brukade och ingen visade någon som helst hänsyn till henne på framridningen.

Banka till honom, låtsas som inget och rid där du planerat. Håll till höger om du möter någon och vik inte undan eller sakta av om du har högre tempo än de. De lär flytta på sig, MK bryr sig inte, bara att rida. hojtade jag och syftade på de 50 folk i kingslandkläder som satt och sågade. 

Framhoppningen gick bra. Lugnet började komma tillbaka. Inne på banan, Ida följde vår noga uträknade plan och red väldigt väl. Hon har verkligen en perfekt sits. Om det där med att slappna av och njuta lite av åkturen, det kommer. MK dessutom tycker allt är superlätt och låter sig snällt lotas runt. Härligt. Felfritt.

Gutt.

Jag hade bara Sillen med ochhan var också felfri, men skit i det, det var inte det som var huvudsysslan idag. 


:)

1 kommentar: