Kyla, besök och klädstreck

Det är väldigt mycket snö och väldigt kallt idag. Och har varit några dagar nu. Killi fryser hela tiden. Bob också eftersom han envisas med att bita sönder täcke alt fastna med täcken och dra sönder sig själv. Jag går runt med väldigt mycket kläder och känner mig totalt orädd för att ramla av då jag är vadderad mer än en sumobrottare. Därför galopperade jag ut med en nyklippt Doris på fältet och sedan även med Siv. Kinderna blev röda och jag kände mig fri och lycklig. Därefter firade jag till det ännu värre och orkade inte vänta på Anja skulle hålla Sevilla som skulle sittas på för femte gången utan hoppade upp och travade runt på henne i ridhuset. Hon fattade inte att jag var där uppe förrän fjärde varvet då jag tyckte hon var lite långsam så jag petade på henne med spöt på bogen. Hon tvärstannade, vände sig förnärmat om och titttade förvånat på min fot och sedan upp på mig. Ögonen var stora som fotbollar, hon frustade en gång, tog ett försiktigt steg framåt och sedan red vi några varv till i trav. Söt häst.

Sussi kom och hälsade på. Hon bjöd på bullar, skratt och kramar. Det var nice. Sen tvingade jag henne att beundra det nya stallet, det gamla stallet, hästarna, marken och allt annat. Till och med vedboden som inte är renoverad de senaste 67 åren (typ) pekade jag stolt på och sa: "Där är vedboden" stackars Sussi tvingades nicka och säga "Ja, mm, fin" innan vi marscherade (halkade) vidare i snålblåsten och minusgraderna.

Det är ganska så tomt i kylskåpet då det ligger väldans mycket snö på vägarna och Teo envisas med att fortfarande springa runt i sina sommarskor och inte kan ta oss någonstans. Därför körde Akilla och jag idag klädstrecket om vem som skulle få välja mat först i kylskåpet.

Här är priset, tre potatisar, en gammal lime och ett äpple med skrynkligt skal.

Akilla försökte naturligtvis fuska innan vi skulle börja. "Jag brukar alltid ha på mig den här turbanen när det är kallt" Jag bara: "Det brukar du väl inte? Du har väl aldrig haft den på dig innan?" Hon: "Jo, det har jag visst" Jag: "Ja, en gång, men det var på nyår för att du inte skulle höra raketerna, men visst, ta du den till ditt streck." 

Dock vann jag överlägset ändå med mitt dubbla streck. Jag tänker inte lägga mig i någon tävling bara för vara snäll. 

Nom nom nom. Gott med mat